Egentligen behövde de inte ett hus till. Den stora familjen med tre utflyttade barn och fem som fortfarande bor hemma bor redan idag i närområdet, i ett stort hus i Rörvik vid Vänerns strand. Men när de väl åkt på visningen fanns ingen återvändo.
– Vi fastnade för det direkt när vi var här. Vilket trevligt hus sa vi, berättar Mikael.
Johanna bekräftar det man redan hunnit ana.
– Vi är väldigt spontana. En kyrka hade varit kul, tänkte vi, och så la vi ett bud eller två, säger hon och skrattar.
– Vi räknade inte med att budgivningen skulle ta slut så snabbt heller, fyller Mikael i.
Men så blev det. Trots många på visningen var det bara en spekulant till som lade bud. Johanna och Mikael skrev kontrakt två dagar efter de hade lagt bud.
– Det var nog många som drog sig ur för det var mycket att göra. Det är inget vatten och avlopp och en hel del i besiktningsprotokollet som kanske avskräckte, säger Mikael.
Vi är väldigt spontana. En kyrka hade varit kul, tänkte vi, och så la vi ett bud eller två.
Men för den som köpte sitt första hus redan som 20-åring (Johanna) eller har en egen byggfirma (Mikael) hade det inte samma betydelse.
– Sen har jag aldrig köpt ett så här dåligt hus, men vi har sagt att det skulle vara kul att totalrenovera ett hus någon gång, säger Johanna som när hon inte renoverar hus jobbar som enhetschef inom socialpsykiatrin i Trollhättans stad.
Byggde om buss till husbuss
När vi lämnar den frodiga trädgården för att gå husesyn i kyrkan/huset berättar Johanna om förra årets renoveringsprojekt.
– Vi är en stor familj som gillar husbilslivet, så vi köpte en buss som vi byggde om till husbuss, Sol-Britt, som alla får plats i. Så den ska vi ha här, så att alla kan bo i den medan vi är här och grejar.
Med några barn före och några bakom oss kliver vi så in över tröskeln och hamnar i vad som känns som ett rymligt kapprum eller ett vapenhus, som det brukar kallas när det kommer till kyrkor. Här ska det inte ske någon större förvandling.
– Den här biten är tillbyggd senare, men den är ju en kanonhall, menar Mikael.
Ny färg, nya klinkers och ommålad kyrkbänk ska det i alla fall bli.
Vackra dubbeldörrar leder in till kyrksalen, som är hela 79 kvadratmeter stor med högt i tak.
– Här har vi målat vitt på väggarna och grönt i taket, säger 12-årige Jakob stolt medan hans yngsta syster Jacy, 1 år, ivrigt klättrar upp för en stege mitt i rummet med storasyster Josefins hjälp.
Återanvänder de gamla föremålen
Kyrksalen kommer att bli ett kombinerat kök och vardagsrum. Estraden ska bort så att det blir samma golvnivå överallt. Orgeln ska de däremot behålla och även några fler av kyrkbänkarna att ha till matsalsbord.
– Vi är ju ganska många så det är praktiskt. Vi ska försöka bevara det som går och behålla den här charmen och också grejerna som finns kvar, säger Johanna.
Under plastmattan och lager av masonit hoppas de att det finns ett fint gammalt trägolv att ta fram.
– Och här ska vi mura en jättestor öppen spis. Det kommer att bli jättejättefint, säger Johanna förväntansfullt och tittar på sin man, muraren och snickaren Mikael.
En ny spiraltrappa kommer så småningom att leda upp till andra våningen. Det betyder att den befintliga trappan, bakom det som idag är ett enkelt kök och som kommer att bli sovrum, ska bort.
– Så här blir det en tidigt 1900-talets walk in closet, säger Johanna när hon öppnar dörren till det lilla utrymmet under den nuvarande trappan.
Jakob går in under trappan och rycker lite i plastmattan.
– Här är det ju trägolv. Tror ni inte att det är det hela vägen då?
– Det borde det ju vara, säger Mikael hoppfullt och inspekterar nöjt golvplankorna.
Det sista rummet på nedervåningen ska bli ett kombinerat badrum och tvättstuga. I dag står det en pulpet och ytterligare en kyrkbänk där.
– Den här tänkte jag att vi skulle göra om till sänggavel. Man lägger en dubbelmadrass här och så får man plats för lite sängbord. Det var en uppenbarelse jag bara fick nu, utbrister Johanna.
Vi tar den smala trappan upp till övervåningen. Här finns två mindre rum som kommer att användas som sovrum. Innanför det ena, med nästan en meter högre golvnivå finns ytterligare ett riktigt stort utrymme. Det är den oinredda vinden över kyrksalen, med bra ståhöjd.
– Det går ju att göra något med detta med, konstaterar Mikael.
Riktigt vad de ska ha huset till är inte helt klart än. Fritidshus en halvmil hemifrån är en möjlighet.
– Vi har också ett hus i Spanien som vi gärna vill bo i om några år. Vi ska gå i väldigt tidig pension har vi tänkt och då är vårt hus på nästan 250 kvadrat lite stort för att bara vara hemma i på somrarna, säger Johanna.
– Vi kanske hyr ut det så länge och har det själva sedan, funderar Mikael.
– Vi får fundera lite till. Men vi gillar ju det här stället och vi tror ju att det blir jättefint när det blir färdigt, säger Johanna.
Planer även för trädgården
Utsidan då? Den södra gaveln är dålig och panelen borde vara bytt för 20 år sedan, menar Mikael. När de ändå byter panel, tilläggsisolerar och byter fönster kommer de att lägga till ett par altandörrar och bygga en stor altan som får runda husknuten. Övriga sidor av huset är i bättre skick.
Josefin, 21 år, som än så länge bor i lägenhet inne i Vänersborg, har ärvt sin mammas renoveringsintresse och tittar själv runt efter objekt att renovera. Julius är mer av en trädgårdsmästare och har börjat klippa buskarna invid huset.
– Här tänkte jag att vi kanske ska ha vinbär sen. Det är ju en sådan här gammal växt så det tycker jag passar, visar han när vi kommit ut i trädgården igen.
En vedeldad badtunna kanske, drömmer Johanna om. Jakob vill ha höns.
Men det ligger ett tag in i framtiden. Att dra in vatten i huset och koppla upp sig mot VA-nätet är mer akut. En representant för vattenföreningen är på ingång direkt efter att vi lämnat. Johanna och Mikael vet vad de ska göra den här sommaren. Åtta veckors semester går snabbt.
